Proos utan perspektiv

Helena Proos fick i veckan (20170102) en helsida i EP för att bl a berätta om vad SNE åstadkommit under 2016 och vad hon hoppas på 2017. Hon konstaterar att sjuktalen gått ner bland städpersonalen, att bygglovshandläggningen har förbättrats, ”utveckling” av hamnen påbörjats, att lärarlönerna har höjts (hon glömde nämna att kommunen missade 5 MSEK i anslag från staten pga en missad ansökan) och att vår omvårdnadsboenden får höga betyg av brukarna. Alla är behjärtansvärda områden som sannerligen ska lyftas fram, i rätt sammanhang. Men i en tillbakablick över de viktigaste framstegen ”det nya ledarskapet” har åstadkommit under sitt andra hela verksamhetsår så känns det väldigt mycket som ”business as usual”, dvs normal kommunal förvaltning.

Vår omvårdnadsboenden har fått höga betyg under flera år, den goda utvecklingen hos städservice är inte heller något som startade under 2016. Att prata om utveckling av hamnen känns också lite märkligt när det de facto inte finns någon utvecklingsplan för hamnen. Utan det som så här långt har hänt är att de värsta underhållsbristerna har åtgärdats, med en mycket begränsad budget.

På frågan om vad hon önskar att de styrande skulle nått längre med 2016 så nämner hon skolan och flera planerade byggprojekt. Jag kan förstå att hon tycker att det är bekymmersamt med simhallen, Joar blå m fl där SNE istället för att tillföra något nytt lyckats försena, fördyra och försämra flera för kommunen viktiga satsningar. Knappast något som väljarna hade förväntat sig.

Det hedrar henne att hon är så ärlig med SNE:s tillkortakommanden. Men det största bekymret är nog ändå den brist på vision som finns i Proos tankar kring framtiden. Vad ägnar sig egentligen hennes ledningsgrupp åt och bidrar NE överhuvudtaget med något framåtriktat? Vi har nu sett 3 verksamhetsplaner från SNE (2015, 2016 och 2017). Alla lika oinspirerade och fantasilösa. Självklart avspeglar sig detta i Proos tankar om 2017. Att skolan är ett viktigt område råder inget tvivel, men vad vill SNE göra? S har sedan 2014 återkommande hänvisat till den lokala skolkommissionen arbete. Kommissionens rapport kom våren 2016 och är i sig en bra rapport med viktiga reflektioner och förslag. Men den skulle förmodligen kunna gälla hälften av kommunerna i Sverige och ger knappast något uppslag till ett framåtriktat politiskt program.

I stället för den stora ”idolbilden” i profil på kommunalrådet hade det varit på sin plats med fler tankar om framtiden. Som Enköpingsbo hade jag önskat att hon hade nämnt något om

  • Arbetet med att ordna bostäder till våra ungdomar och asylsökande. (– Gör som flera andra kommuner gjort, påbörja snarast byggen av tillfälliga flyttbara bostäder.)
  • Ett konsekvent och samordnat arbete med hållbar utveckling. (– Samordningen mellan nämnderna måste ta fart och gemensamma agendor måsta tas fram.)
  • En medborgardialog värd namnet kring utvecklingen av de viktigaste funktionerna i Enköpings kommun, som inte bara når 100 seniorer på besök i kommunhuset. (– Börja använd hela verktygslådan med moderna verktyg för medborgardialog så att vi också når familjer och andra som inte har möjlighet att besöka kommunhuset på kvällstid.)
  • En långsiktig plan för Hamnområdet. (– Påbörja snarast arbete med att planera och visualisera hamnområdet (och centrumområdet) på det sätt som jag motionerade om i fullmäktige för 18 månader sedan.)
  • Hur vi ska få Enköpings skolor att utvecklas, med ambitionen att de ska hör till de bästa i Sverige. (– Ta fram en konkret ambition och handlingsplan för hur Enköping ska utvecklas till en av Sveriges bästa skolkommuner. Andra kommuner har lyckats, det kan Enköping också.)

Med tanke på SNE:s färglösa verksamhetsplaner kan jag förstå att hon är väldigt tyst när det gäller dessa områden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *