Grubblerier om gropen

Nu finns som de flesta (Enköpingsbor) förmodligen känner till nya planer på byggnation på stadshotellstomten i Enköping. Det gläder mig att många av de insändare som vi kunnat läsa i Enköpingsposten den senaste tiden är mer ”framåtsiktande” än bevarande. En fråga som ofta diskuterats i dessa är höjden på den föreslagna byggnaden. Min uppfattning är att det finns viktigare saker att reflektera över och diskutera. Jag tar upp två av dessa i detta inlägg.

En anledning till att det föreslagna huset har blivit högre i det senaste förslaget från Peab sägs vara kommunens önskemål om butikslokaler mot kyrkogatan. Detta har lett till en diskussion om vi behöver alla planerade lokaler på stadshotellstomten.

Stadscentret som företeelse har en viktig uppgift även framöver i småstäder som Enköping. Vi ska därför ha framtidstro och en vision när det gäller vårt centrum. Det är därför viktigt att vi inte blir fega vid etableringen av butikslokaler i fastigheterna kring torget. Har vi väl byggt annat som t ex bostäder eller kontor är det svårt att om 10-15 år ändra användningen. Alliansen accepterade tyvärr en kraftig neddragning av lokalytorna i kvarteret Fältskären, något som vi kanske kommer att få ångra om några år.

Enköping måste fortsätta att utvecklas om vi ska kunna attrahera nya Enköpingsbor, turister, båtfolk och andra besökare. Vårt centrum är bara en ”kugge” i den helhet som utgör Enköpings kommun. Om vi inte tror på en livaktig framtid för centrum kan vi även lägga ner planerna på att utveckla hamnen, fundera på att flytta värmeverket och reningsverket etc..

Den andra frågan är om den nya byggnaden ska vara en ”pastisch” av tidstypisk arkitektur (sent 1800-tal), eller om den ska representera bra modern arkitektur som fungerar i harmoni med resten av byggnaderna kring torget och dess närområde?

För mig är svaret enkelt. En högkvalitativ, spännande arkitektur i harmoni med omgivningen skapar ett extra värde åt Enköping, en arkitektur som fortfarande är intressant om 50 eller 100 år.  Några exempel på detta från stora vida världen är den nya byggnaden på KTH, Square nine hotel i Belgrad, en bostadsbyggnad i Liljeholmen Stockholm, en byggnad på Grev Turegatan i Stockholm och biblioteket i Visby (Almedalsbiblioteket). Se bilderna nedan.

Jag motionerade i juni 2015 om att vi behöver ta fram en mer detaljerad plan för centrala Enköping (inklusive hamnområdet) med visualiseringar av de tänkta miljöerna. Hade vi haft den framme nu så hade det förmodligen varit lättare att se hur en ny byggnad på stadshotellstomten hade tett sig mot omgivningen.

 

Några exempel på moderna arkitektur i samklang med äldre byggnader

Liljeholmen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stora Katrineberg Liljeholmen. Uppfört 2009. Nominerad till årets Stockholmsbyggnad 2010.

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm skrev så här innan byggstarten.

”Den föreslagna byggnaden ligger intill befintlig bebyggelse som klassas som mycket intressant ur kulturhistoriskt perspektiv. Med anledning av detta är det viktigt att den föreslagna byggnadens utformning och gestaltning samspelar med befintlig bebyggelse. Kontoret ser dock inget hinder i att byggnaden ges ett modernt uttryck för att inte konkurrera med den äldre bebyggelsen. Kontoret anser att den befintliga bebyggelsen snarare framträder tydligare vid ett sådant förhållningssätt istället för att försöka efterlikna den befintliga bebyggelsens arkitektur i nytillkommande byggnation.”

Ture_No_8_Grev_Turegatan_8,_2015a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grev Turegatan 8 Stockholm nominerad till Årets Stockholmsbyggnad 2015 stod klar 2014.

KTH Arkitektur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KTH Arkitektur Stockholm

Almedalsbiblioteket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Almedalsbiblioteket I Visby. Invigdes 2001

”Arkitekterna Christer Malmström och Anders Grape ville bygga en byggnad med modernt formspråk och moderna material i samspel med den medeltida världsarvsstaden Visby. Den strama yttre formen med sina enkla raka former följer till stor del den gotländska byggnadstraditionen, liksom valet av material och färger. Genom att blanda betong med cement och färgpigment har man fått fram en färg som ligger kalkstenen nära. Hela färgsättningen i olika toner av grått, vitt och grågrönt är det gotländska landskapets färger. I de stora glasytorna speglar sig den medeltida staden både utifrån och inifrån byggnaden.”

 

 

Belgrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Square nine hotell i Belgrad

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *