Budget eller önsketänkande

Stefan Lövens vänsterregering basunerade i går (2016-09-07) ut att de ”budgeterar” 12,9 miljarder på miljöinvesteringar. För den som inte läser eller lyssnar ordentligt kan ju detta låta fantastiskt bra. Problemet är att större delen, 9,5 miljarder, är tänkt att bli ett tillskott till budgeten 2019 och framåt! Dvs oändligt långt bort i framtiden. Ett utspel om pengar i en tid som ingen lär ta ansvar för då. Endast 1, 8 miljarder kommer att finnas med i budgeten för 2017. Regeringen hävdar också att detta är ”Sveriges största klimat- och miljöbudget någonsin” och att den är 73 % större än under alliansregerings tid. Man kan ju fråga sig hur långt fram i tiden kan man kalla önsketänkanden för budget. 5 år? 10 år? 100 år?

Av de 9,5 miljarderna är 5,9 miljarder öronmärkta för järnvägsunderhåll vilket utan tvivel behövs, men det skulle inte förvåna mig om regeringen senare kommer att försöka dra växlar på denna budgetpost även i sammanhanget förbättring av kommunikationer och kollektivtrafik.

Samma dag som budgeten presenterades lyckades DN fånga upp ett förlupet meddelande om att inkomstskatten kommer att höjas för många medelinkomsttagare from 2018. Varför hade regeringen inte planerat att berätta det när så många andra budgetposter i framtida ”budgetar” redovisades? Detta är naturligtvis en retorisk fråga.

När sånt här flagrant bondfångeri genomförs av en svensk regering önskar man att det gick att anmäla den till marknadsdomstolen för falsk marknadsföring.

Istället för att ha lagt svenskarnas skattepengar på utstuderade marknadsförare (som väl måste ligga bakom detta) borde regeringen använt dem till att hjälpa upp de stora underskott som den frikostiga spridningen av budgetmedel leder till i regeringens budget för 2017.